Detta är en text skriven av Folk mot fossilgas, publicerad i september 2020, ett år efter aktionen. Tack Fossilgasfällan från botten av våra hjärtan för all kamp och för att vi får låna er plattform att publicera vår hälsning till klimatrörelsen. Hälsningen är också en kunskapsöverlämning, en erfarenhetssamling, något som förhoppningsvis kan hjälpa andra att slippa uppfinna hjulet på nytt (på samma sätt som vi själva tagit hjälp av andras erfarenheter). Med detta sagt är våra lärdomar från Folk mot fossilgas inget att kopiera rakt av, utan det är en samling lärdomar vi vill dela med fler.

Innehållsförteckning:
Spåren efter Folk mot fossilgas

Strategin bakom Folk mot fossilgas
Arbetsgrupp kommunikation
Arbetsgrupp mobilisering
Arbetsgrupp logistik
Juridisk support
Arbetsgrupp finans
Arbetsgrupp aktionsträningar
Arbetsgrupp aktion
Arbetsgrupp välmående
Reflektion om kunskapsdelning
Tack för oss


Spåren efter Folk mot fossilgas

Den 8 september 2019 genomfördes Sveriges dittills största massaktion i civil olydnad för klimatet, Folk mot fossilgas. Aktionen, som bestod av en blockad av energihamnen i Göteborg för att markera mot en planerad fossilgasimport, sammanförde många olika grupper och visade vad vi kan åstadkomma tillsammans. Samma höst, en månad efter aktionen, nekades importterminalen tillstånd av regeringen. Aktionen, och då även vår gemensamma kamp för klimaträttvisa, fick stort genomslag i media både inom Sverige och internationellt. Ni kan läsa mer om segern här.

Vad händer med Folk mot fossilgas nu?

Folk mot fossilgas var en sammanslutning som fanns 2019. De hundratals människor som medskapade aktionen har alla gått vidare i sitt engagemang på olika sätt och finns nu utspridda i våra rörelser för klimaträttvisa. Vi minns Folk mot fossilgas tillsammans, och hur det känns att få till stånd en konkret förändring för klimatet. Eftersom Folk mot fossilgas inte finns kvar (annat än i våra hjärtan), och eftersom vi har skänkt de pengar som blev över till olika klimaträttvisekamper runtom i världen, finns inte heller någon hemsida kvar. Därför vill vi lämna efter oss denna text. Spara gärna ner den!

Det här är bara början

Aktionen och den efterföljande vinsten gav inspiration och pepp till Sveriges växande klimatrörelse. Den här kunskapsbanken är tänkt att inspirera och hjälpa aktivister i deras arbete. Självklart finns det många sätt att göra saker, såhär gjorde gruppen bakom Folk mot fossilgas. 

Kunskapsbankens innehåll

Vi inleder med några informationspunkter gällande strategierna och samordningen av Folk mot fossilgas. Därefter går vi igenom varje arbetsgrupps arbete. Detaljrikedomen rörande vardera grupp beror på tid och på hur känslig infon är. Vi kan och vill inte skriva allt här.


Strategin bakom Folk mot fossilgas

Syfte och målsättningar

Innan Folk mot fossilgas ens blev en massaktion, eller fick sitt namn, fanns det tre syften bakom aktionen:

(1) Visa regeringen att vi inte accepterar att en fossilgasterminal får tillstånd och byggs varken i Göteborg eller någon annanstans,
(2) stärka hela klimatrörelsen i det momentum som finns just nu,
(3) störa fossilgasindustrins verksamhet. 

De två målsättningar som vägledde oss mer konkret i arbetet alltmedan aktionen tog form var: Att störa den pågående expansionen av fossilgasinfrastruktur som möjliggör storskalig import av fossilgas till Sverige. Samt att ruska liv i den ännu alltför tysta debatten om fossilgasen.

Aktionens tajming

Folk mot fossilgas skedde efter tidigare aktioner och upptrappning i samma fråga, som del av en pågående lokal kamp (dittills förd av främst Fossilgasfällan i allians med andra organisationer och grupperingar). Lokala aktivister visste om att det är sannolikt att beslut skulle komma under sommaren eller strax efter sommaren. Efter att inom rörelsen ha utvärderat vår kapacitet (hur mycket tid och andra resurser vi hade) konstaterade vi att en massaktion var en möjlig väg framåt, ett sätt att få till en effektiv upptrappning av motståndet, och en taktik som enligt oss låg i tiden.

Arbetsgrupper

Folk mot fossilgas möjliggjordes av hundratals människor som hjälpte till på olika sätt på sin fritid. Arbetet koordinerades i arbetsgrupper. Varje arbetsgrupp hade 1-2 facilitatorer, det vill säga personer med överblick över arbetet och sammankallande ansvar. Vi rekommenderar framtida aktionsplanerare med liknande struktur att ha två facilitatorer per grupp, detta visade sig vara ovärderligt när personer av hälsoskäl behövde ta ett kliv tillbaka.

Vi hade åtta arbetsgrupper.

Aktionsplanering. Den här gruppen avgjorde hur aktionen bör se ut baserat på våra syften, våra resurser och det politiska läget (var bör aktionen ske och på vilket sätt får den störst impact). De försäkrade sig om att alla som skulle agera visste vad de behövde veta för att genomföra aktionen tillsammans. De ansvarade också för att anpassa aktionens form utifrån hur situationen förändrades under aktionsdagen.

Finansgruppen. Ansvarade för att samla in pengar till t.ex. mobilisering (flyers, affischer, resor mm), lägerlogistik (tält, högtalarsystem mm) och eventuella böter eller liknande som kan uppstå till följd av olydnadsaktioner.

Mobiliseringsgruppen. Den här gruppens mål var att se till att så många personer vi behövde, kom till Folk mot fossilgas. 

Kommunikationsgruppen. Den här gruppen fanns till för att hjälpa mobiliseringsgruppen nå ut inför aktionen, och försäkrade sig om att vårt budskap nådde ut i samband med och efter aktionen.

Logistikgruppen. Allt som fick lägret att funka roddade logistikgruppen – lokala transporter, aktivisters boende, cirkustält och matlagning på plats under helgen, etc.

Träningsgruppen. De såg till att aktivisterna var förberedda inför aktion, genom att hålla träningar i civil olydnad.

Välmåendegruppen. Fanns till för att stötta arbetsgruppernas välmående under arbetet inför aktionen, och aktivisters välmående under läger+aktion.

Juridisk grupp. En olydnadsaktion kan ge juridiska följder för både de som planerar och de som deltar. Personer med juridisk kompetens bistod med information som innebar att vi kunde arbeta ansvarsfullt och tryggt, och att vi kunde se till att aktivister hade den info de behövde för att delta.

Varje gång en person gick med i en arbetsgrupp behövde de gå med på Folk mot fossilgas värdegrund, och fick en kort introduktion till vårt säkerhetsarbete (anonymitet, tekniska hjälpmedel osv). 

Tidsplanering

Vi började planera aktionen i april 2019.

När vi kommit fram till att september vore den bästa tidpunkten för aktionen, gjorde vi ett cirkeldiagram över när varje arbetsgrupp skulle ha som mest intensiva arbetsperioder fram till dess (över vår, sommar och höst). Sedan hade vi ett möte med facilitatorerna för varje arbetsgrupp för att avgöra om detta var realistiskt och genomförbart på ett hållbart sätt. Först efter detta gick vi till beslut om att genomföra aktionen. 

Vi visste att det var kort om tid för att genomföra en såhär stor aktion. Men vi kom fram till att tajmingen var så pass strategisk och att rörelsen var så pass redo, att vi skulle kunna genomföra det. Vi hade dock vid det tillfället inte tillsatt en ansvarig för välmående än, så vi sa att vi endast skulle lansera Folk mot fossilgas i juni ifall vi hunnit tillsätta en sådan arbetsgrupp.

Anonymitet och säkerhetsnivå

När vi inledde arbetet med Folk mot fossilgas visste vi inte hur aktionen skulle ta form, eftersom vi ville utforma den på ett så strategiskt sätt som möjligt utifrån hur det politiska läget utvecklade sig. Vi visste därför heller inte vilka risker det skulle innebära att planera och genomföra aktionen. Därför valde vi i ett tidigt skede att ha en relativt hög grad av anonymitet och säkerhet i arbetet.

Vi som utformat Folk mot fossilgas är anonyma, och talar fortfarande inte öppet om vår inblandning i aktionen. För att vara på den säkra sidan använde sig alla inblandade i Folk mot fossilgas av kodnamn. Många av oss som lärde känna varandra genom arbetet med Folk mot fossilgas känner fortfarande varandra främst med dessa kodnamn. Vi arbetade också med förhöjd digital säkerhet – krypterade dokument, krypterad e-post, krypterade kommunikationskanaler med tidsinställning och kodnamn, etc. Möten hölls på olika platser, teknikfria och så anonymt som möjligt. 

I säkerhetsarbete finns ständigt ett övervägande att göra mellan smidighet och säkerhet. Ju säkrare och anonymare arbetet är, desto mindre tillgängligt blir det och ofta krångligare.

Ett konkret exempel är att ifall man försökte värva någon till Folk mot fossilgas fanns ett inslussningskonto på den krypterade plattformen Wire, som man kunde hänvisa personen till. Det inslussningskontot kunde slussa en vidare till kontaktpersoner för den arbetsgrupp som passade en bäst. På så vis kunde man undvika att avslöja sitt eget användar- eller kodnamn i en okrypterad kanal. Detta innebar en något högre tröskel, men också en högre säkerhet.

Värdegrund

Folk mot fossilgas hade en värdegrund som inspirerats av Fossilgasfällans värdegrund. Dokumentet finns inte längre kvar men handlade om saker som respekt, ödmjukhet och rättvisa. 

Koordinering mellan arbetsgrupper

Det skedde möten online och offline mellan olika representanter för arbetsgrupperna för att se till att arbetet rörde sig framåt enligt tidsplanen och synkroniserat.

Vi varierade vem som representerade varje arbetsgrupp på dessa möten, för att det inte skulle framgå till andra än den egna arbetsgruppen vem som faciliterade den. Att så få som möjligt hade koll på strukturerna var ett sätt att skapa säkerhet för alla.


Kommunikation

Arbetsgruppens syfte

Det finns flera syften bakom att ha ett effektivt kommunikationsarbete. Dels stöttar kommunikationsgruppen upp andra grupper (när mobilisering vill få ut ett budskap i sociala medier eller när träningsgruppen ville ha Facebook-event för sina träningar eller när någon arbetsgrupp behövde rekrytera fler medarbetare). Men ett av de viktigaste syftena är att försäkra oss om att det är vårt narrativ som når ut om aktionen. Media och politiker kommer alltid bemöta civil olydnad på fula sätt – men om vi är väl förberedda så kan vi vinna narrativkampen. Vi vill påstå att vi vann den här gången. Våra talespersoner intervjuades i de flesta stora medier och fick fram våra krav, och när regeringen beslutade en månad senare att stoppa terminalen så hänvisade mainstream-media till aktionen och det folkliga motståndet.

Tidsplanering: Två faser

Vi delade tidigt upp kommunikationsarbetet i två faser. Några veckors intensivt arbete inför lanseringen i (deadline: mitten av juni 2019). Sedan en lugnare period i juli. Sedan förberedelsearbete inför själva aktionen+genomförande av aktionen i augusti-september.

Arbetsgrupper inom kommunikation

Kommunikationsarbetet genomfördes av personer utspridda över hela landet, med hjälp även av personer i andra länder. Vi var den mest utspridda arbetsgruppen eftersom vårt arbete ändå främst skedde online, inklusive våra möten. Vi hade ett stort antal ansvarsområden som delades upp i olika chattar på plattformen Wire, med en person som främsta ansvarig för varje område. Områdena var som följer, på ett ungefär: 

Pressarbete

Vi hade två pressansvariga. De skickade ut pressmeddelanden i tre omgångar: Ett veckan innan aktionen (“missa inte! kom och intervjua våra talespersoner”), ett på aktionsdagen (“detta händer NU” med vår vinkel) och ett efter aktionsdagen (“detta hände” inklusive bilder). Vi skrev mallar i förväg för alla dessa och samlade journalisters kontaktuppgifter i förväg. Vi kompletterade texterna under helgen samt skickade ut ihop med senaste bildmaterial. 

Vi hade också kontakt med organisationer som 350.org och Gastivists som hjälpte oss nå ut till medier internationellt, genom att vi översatte mallarna till engelska som de kunde tillhandahålla till journalister de hade kontakt med.

I alla pressutskick hänvisades till talespersoner, varav flera hade försetts med telefon och sim-kort från oss.

Talespersoner

Vi visste tidigt att vi skulle behöva talespersoner. Vi behövde en redan i juni när vi lanserade aktionen (för att bjuda in folk att delta) och vi behövde minst två under själva aktionen (en i aktion och en utanför aktion ifall t.ex. alla i aktion blir häktade). Ingen vill publicera ett budskap utan ett ansikte bakom budskapet.

Vi hade ett antal kriterier för dessa personer. Det viktigaste av allt var att de inte skulle vara aktivt inblandade i planeringen av Folk mot fossilgas. Dessa personer skulle gå ut med namn i pressen och det skulle därför kompromissa vår säkerhet ifall de var delaktiga i arbetet. Samtidigt behövde de ha grundläggande kunskap om frågan – så vi vände oss till aktivister från olika grupper, som agerat mot fossilgas men som inte själva var med i Folk mot fossilgas-planeringen.

Utöver detta ville vi lyfta röster och perspektiv som inte lika självklart får ta plats, och vara en förändringskraft även på den fronten. Därför gick det bort att ha vita cis-män som talespersoner. Vi ville dessutom att minst en av dem skulle ha lokal anknytning till Göteborg (gärna uppvuxen här) för att visa att vi är till stor andel göteborgare i motståndet. Och om vi hade tid ville vi ha någon internationell talesperson, som kunde delge pressen personliga berättelser om hur fossilgasen i Sverige drabbar människor i andra delar av världen. 

Alla talespersoner fick en dragning i förväg om hur vi skulle jobba under aktionen, samt flera texter att plugga på om våra tre huvudbudskap, våra krav, och svar på några kritiska frågor. 

I slutändan hade vi fem talespersoner. Fyra av dem var i aktion, och en utanför som säkerhet. Tre av dem var från andra länder varav två själva drabbats av LNG-verksamhet. Media vände sig till oss för att få vårt perspektiv, och då hänvisade vi dem till specifika personer på plats. På så sätt visste vi att några av de som intervjuas kommer att förmedla det vi behöver få fram i pressen för att vinna.

Utöver detta hade vi två personer på plats vid aktionen med reflexvästar som det stod “press” på. Detta för att media på plats som inte hörde av sig till oss skulle se dem och vända sig till dem, för att hänvisas till våra talespersoner på det sättet.

Sociala medier

Vi använde Facebook och Twitter. Inför aktionen sköttes dessa av personer som inte heller hade koppling till arrangörerna, eftersom de behövde logga in med egna mailadresser. De fick content skickat till sig via säkra kanaler och lade upp dessa i våra sociala medier åt oss. 

Vi hade också en hemsida där nästan varje arbetsgrupp hade en egen flik, de skickade sin info till kommunikationsgruppen som lade upp det på hemsidan med VPN och krypterad webbläsare. Vi fick hjälp av en duktig webbutvecklare att anonymt och ideellt snygga till hemsidan. 

Mailutskick

För att få ut viktig information om aktionen till deltagarna behövde vi en informationskanal. Detta blev mail. Man anmälde sig för informationsutskick om Folk mot fossilgas på hemsidan, och här lånade vi Fossilgasfällans konto på Action Network. Action Network är ett jättebra billigt verktyg för att administrera mailutskick. Vi fick över tusen anmälningar och dessa personer fick regelbundna mailutskick med information – vi kunde också skicka mail om t.ex. en träning i Stockholm till bara de som stod på listan som bodde i Stockholmsområdet, osv. 

Vi koordinerade mailutskicken via ett dokument där vi planerade ett mail i veckan fram till aktionen där varje mail fick innehålla max två viktiga budskap. Alla arbetsgrupper skickade saker de behövde nå ut med till kommunikationsgruppen, som prioriterade vad som behövde ut först och vad som kunde vänta – det kunde röra sig om en efterlysning av sovplatser för aktivister, information om en kommande aktionsträning eller information om platsen för lägret.

Efteråt såg vi också till att alla på maillistan fick den fantastiska informationen om att regeringen stoppat koncessionstillståndet! 

Kontaktgruppen

Det fanns en grupp som ansvarade för att informera andra grupper, organisationer, nätverk och rörelser om Folk mot fossilgas. Syftet här var att se till att det tidigt förankrades och att det därmed fanns stöd för aktionen innan den ens hände. Och att få andra att sprida vårt budskap tillsammans med oss – både i Sverige och internationellt. Detta lyckades mycket väl.

Översättningar

En del texter översattes till engelska, tyska och polska. Vi hade en flik på hemsidan med basic info om aktionen på olika språk. Människor ställde upp ideellt för att översätta till sitt språk, och dessa koordinerades i en chatt på Wire.

Samlingsplats

Ett antal personer var samlade på en säker plats under aktionen för att genomföra det mest kritiska kommunikationsarbetet med stadig internetuppkoppling. Vi hade en bil parkerad nära denna plats och den fick vi nytta av.

Film och foto

Detta är en grupp som hade extremt mycket att göra. Syftet med gruppen var att säkra god visuell kommunikation kring aktionen. De ansvarade alltså för att: Rekrytera duktiga fotografer och filmare. Ge dem instruktioner om vilka slags foto och film vi behövde av vardera fotograf (utan att kunna berätta om aktionens form och plats etc, vilket vi själva i kommunikationsgruppen inte kände till i förväg). Säkra kontaktvägar till dessa personer under aktionshelgen. Planera transportväg för minneskort från aktionsplatsen till samlingsplatsen, i olika skeden av aktionen (vi behövde både få bra bilder från blockaden så fort den satt sig, direkt, som vi kunde skicka ut med pressmeddelandet och i sociala medier på direkten, och bildmaterial från vardera skede av aktionen). Se till att bildmaterialet sorterades och redigerades inför publicering. Se till att filmmaterialet klipptes till en aktionsfilm som kunde bli klar redan under helgen och få spridning i sociala medier (se den här! vi är otroligt stolta över den).

För att samla allt fotomaterial på ett tillgängligt sätt skapades en Flickr med flera album som uppdaterades kontinuerligt under helgen och användes flitigt av journalister samt allierade organisationer som vi skickade länken till. Vår Flickr har vi fortfarande inte hunnit sortera/rensa klart och det kommer troligen aldrig ske. Håll till godo.

Juridiska risker i kommunikationsarbetet

Vi behövde alltid försäkra oss om att vi inte uppmanade till specifika olagliga saker, och våra talespersoner fick tydliga instruktioner om hur de inte fick formulera sig (t.ex. att uppmana människor att delta i olydnadsaktionen utan att fokusera på varför de själva var där och varför vi gjorde detta).

Några lärdomar från vår grupp
  • Det behövs en person som sitter med bara bildsortering och -redigering under aktionen, samt en person som sitter med enbart filmredigering ifall filmen ska bli klar snabbt
  • Det behövs många i foto- och filmteamet (alla i teamet hamnade i fält under aktionen pga behov av koordinering av fotografer på plats, vi hade behövt några på samlingsplatsen också)
  • Det kommer hända kriser. För att kunna använda bilen vid samlingsplatsen, se till att personer finns på plats med körkort (som samlingsplatsen inte är helt beroende av att ha på plats hela tiden).
  • Det kan behövas att någon i kommunikationsgruppen får mer info gällande aktionen och riskerna än vi vågade ha. Dels för att kunna briefa talespersoner gällande juridiska risker med att gå ut med för- och efternamn, dels för att veta t.ex. hur många fotografer som behövs för att täcka alla delar av aktionen (fingrar/delblockader/osv).
  • Tänk på att vi alla är människor med liv och behov: Vår arbetsgrupp hade två facilitatorer som kunde avlasta varandra och det var mycket värdefullt eftersom livet händer. På samlingsplatsen under aktionshelgen hade vi daglig incheckning och slutdebrief, och vi hjälptes åt att ta gemensamma pauser. Till samlingsplatsen hade en person rekryterats som inte hade en egen arbetsuppgift: Hens arbetsuppgift var att stötta upp där behov fanns och att hålla koll så att folk åt och drack.
  • De som sköter kommunikationen under en sån här aktion behöver ha en direkt kontaktväg in till någon central funktion i aktionen, som kan berätta om vad som faktiskt händer på plats. Detta var otroligt värdefullt för oss. Här behöver också finnas reserver i och med att saker kan hända (regn, slut på batteri, polisingripanden)

Mobilisering

Syfte med arbetsgruppen är att få så många som möjligt till aktionen. I det ingår att nå ut med information på ett strategiskt sätt genom att utnyttja etablerade kanaler och grupper och att göra steget att delta lätt. Gruppen jobbar tätt med kommunikationsgruppen i och med att det handlar om kommunikation utåt, men i “mobi”s fall riktat till aktivister. Här är våra tankar om vad man kan vilja tänka på när man driver mobiliseringsarbetet inför en sån här aktion.

Viktiga frågor innan ni börjar:
  • Hur mycket kapacitet har ni? Hur många är ni, med hur mycket tid? Hur mycket erfarenhet? Lägg ribban på rätt nivå.
  •  Vilka vill ni ska komma? Är det viktigt att ha erfarenhet innan, eller kan nya aktivister komma? Kommer de kunna känna sig trygga och få den träning de behöver? Är aktionen tillgänglig för funktionsvarierade? Hur kommer ni jobba med inkludering, och att få till exempel people of colour att känna sig trygga på plats? Även om det inte går att göra “alla rätt” är det viktiga frågor att tänka på. Det räcker inte med att säga att alla är välkomna. 
  • Beroende på vilket syfte och budskap er aktion har kommer er målgrupp förändras. Är den antikapitalistisk och berör klimaträttvisa kommer den rikta sig mer till vänstern, som också har mycket resurser och etablerade kanaler och lokaler. Ett tydligt antikapitalistiskt perspektiv kan göra att andra kanske inte känner sig hemma och väljer bort att komma. Vilket språk använder ni, behöver en vara insatt för att förstå? Oavsett hur ni väljer att profilera er behöver ni göra medvetna val. 
Vi hade tre arbetsområden:
  1. Tryckmaterial (affischer, flygblad, stickers) 
  2. Infomöten och informationsspridning 
  3. Stöd för resor (kontakt med tillresande aktivister) 
1. Tryckmaterial

Continue: beställ material i god tid (räkna med 3 veckor för att arbeta fram narrativ i färger, logga, layout samt text. 1 månad för att det ska hinna tryckas, börja distribuera 2-3 månader innan event. Det vill säga starta processen bör starta 4 månader innan event). Stop: vi snålade med vilken firma vi använde och hade massor av problem med dem. Ta inte det billigaste om ni inte måste. Start: Lägg tid på den kreativa och kommunikativa processen att få fram ett bildspråk som överensstämmer med narrativet. Mobilisera grupper som kan affischera i olika städer. Lägg tid tidigt i processen på att kartlägga andra event som ni vill få med trycksaker till. 

2. Infomöten och informationsspridning 

Continue: Virtuella infomöten (youtube) var lätt att anordna och var populära, med flera hundra tittare. Rekommenderas då både presentatörer och deltagare kan ha svårt att delta på en särskilt tid och plats. Var inbjudande och utgå från att de som lyssnar är nya på aktivism. Stop: Att be personer presentera som inte är insatta utan utgår från ett manus ger många möjligheter till missförstånd. Korta hellre ner informationen och håll den i samband med aktionsträning. Start: Virtuella infomöten tidigt i processen som finns kvar att titta på online. Glöm inte bort det självklara, som att sprida på Facebook kontinuerligt. Använd alla grupper och lokaler ni kan hitta för att sprida info, lägga flygblad på caféer, affischera, få en stund på scenen på ett annat event- var kreativa och be om hjälp. 

3. Stöd för resor

Continue: Stötta grupper som planerar att åka från andra städer/ länder genom snabba och tydliga svar i mail, videomöten om de önskar, kontakt med finansgruppen om eventuell stöd etc. Stop: Glöm inte bort hemmaplan för att ni är så fokuserade på att få folk att komma till er. Mobilisera i din egen stad. Start: Få med mycket folk i flera städer, både lokala grupper och de som kan jobba med trycksaker/ internationellt stöd/ infomöten etc. Rekommenderar 2-3 lokala samordnare i varje stor stad (Sthlm Gbg Malmö) samt 5-6 personer uttöver det som jobbar framför datorn. Totalt ca 10 personer inklusive någon/ några med mycket kontakter i olika nätverk.


Logistik

Detta var den grupp som blev mest överbelastad under förberedelsearbetet. Försäkra er om att ni är tillräckligt många i den här gruppen och att det finns personer i gruppen med tillgång till ett stort kontaktnät på orten där aktionen sker. 

Logistikgruppen skötte såväl planeringen som upp- och nedmonteringen av lägret (allt från scenteknik till kök och matinköp) samt transporter och boende för aktivister (både inför och under aktionen). Och mycket mer hamnade på deras bord under tiden…

Lärdom: Vi fick slutgiltigt bekräftat att vi kunde använda lägerplatsen där Folk mot fossilgas hölls, bara ett par veckor innan aktionen. Räkna med att tillstånd och liknande processer kan ta mycket tid. Ha en plan B, och en plan C…


Juridik 

Det finns aktivister i våra rörelser som är utbildade jurister. Dessa kan man vända sig till för att få hjälp med juridisk rådgivning av olika slag. 

Saker vi fick juridisk vägledning kring var: Vi behövde själva veta vad som gällde juridiskt under vårt arbete – vilka risker vi tog som planerade, och hur vi kunde minimera dem. Aktionsgruppen behövde veta vad som gällde juridiskt för att fatta beslut om aktionens utformning, och nivån av risktagande. Det fanns också gatujurister i lägret under själva aktionshelgen så att aktivister på plats fick juridisk support.


Finans

Arbetets gång

Hur arbetar en finansgrupp? Först bad vi övriga arbetsgrupper att ta fram respektive budgetar, dvs. mobiliseringsgruppen tog fram en budget för sitt arbete, logistik tog fram en annan för sitt osv.

Vi utgick från att varje grupp skulle överskrida sin budget, men detta gav oss ett hum om hur mycket, till vad, och när de behövde pengar. Varje grupp skulle även höra av sig i god tid om behov att hantera kontanter, så att vi skulle hinna ordna detta. Utefter budgetarna kunde vi ansöka om pengar. Vi var noga med att hålla koll på hur mycket vi skulle behöva återrapportera = kvittohögen var storoch excel was queen.

Tidigt bestämdes att Folk mot fossilgas inte skulle visa upp loggor eller skriva ut vilka som sponsrade oss. Detta hade flera orsaker, främst för att vi skulle kunna vara så självständiga som möjligt.

Starta en insamling

Vi startade tidigt en digital insamling, som fortfarande finns kvar på Firefund. Det finns en uppsjö av olika plattformar en kan använda sig av, vi vägde för- och nackdelar med olika plattformar mot varandra, och fastnade för Firefund. Dels efter rekommendationer, bl.a. aktivister vi pratade med från Free the soil (en tysk massaktion för klimaträttvisa) sa att det fungerade bra, dels för att Firefund är ett frivillig och aktivistdriven plattform. Ni kan läsa mer om deras arbetssätt här, men det var också något vi ville stötta. De har också en bra guide för hur ni utformar en lyckad insamling. En nackdel med Firefund är att de kör på en “All or nothing”-modell, insamlingen behöver nå ett lägsta mål ni själva väljer innan en viss deadline (som ni också väljer själva), för att pengarna som skänks faktiskt ska överföras från donatorerna. Detta utgår ifrån en tanke att behöver projektet t.ex. 40.000 SEK för att kunna genomföras, kommer det inte gå att driva det om en “bara” får in 15.000 SEK, och därför ska inte donatorernas pengar överföras i så fall. Därför satte vi ett lågt insamlingsmål men var tydliga i insamlingstexten och på sociala medier med att vi behövde få in nästan dubbla beloppet. Vi nådde tillslut 197 % av vårt mål på 1500 EUR (totalt fick vi här in 2953 EUR). Firefund arbetar dock på att även ha en milstolpe-modell. Det skulle vi föredra, eftersom vi redan bestämt att Folk mot fossilgas skulle äga rum ville vi såklart få tillgång till de pengar våra donatorer vill ge, oavsett om målet inte nåtts. De var även snabba på att svara och väldigt hjälpsamma.

Ansöka om pengar

Vi ansökte även och fick en del pengar från olika organisationer/stiftelser. För att fylla i formulären behövde vi kunna beskriva projektet. Därför är det alltså en del annat som måste vara på plats innan ansökningsfasen kunde påbörjas. Några exempel på sådant vi behövde formulera var: vilka mål och syften projektet hade, vilka som stod bakom det, varför projektet var viktigt, och vad vi skulle använda pengarna till. De flesta organisationer/stiftelser behöver även att den ansökande fyller i organisationsnummer, bankuppgifter till organisationen, och ibland behöver en återrapporera efter genomfört projekt, t.ex. skicka in kvitton och fylla i en skriftlig redovisning. Håll koll på detta från början, så att ni vet hur stora summor ni behöver redovisa och inte.

För att göra anöskningarna tog vi hjälp av ett par välvilliga organisationer, som lät oss fylla i deras kontaktuppgifter, bankuppgifter och organisationsnummer. Vi var tydliga i ansökningstexten med att Folk mot fossilgas inte organiserades av en enskild organisation, utan är ett samarbete mellan flera olika gräsrotsgrupper. Detta var även en av de saker vi tryckte på i våra ansökningar, och som vi tror bidrog till att vi fick de potter vi sökte. Vissa ansökningar vill även att ni lämnar referenser, t.ex. personer i andra organisationer som samarbetat med er tidigare, och kontaktpersoner för ert projekt.

Hantering av pengar

Vi tog emot dessa pengar till våra hjälp-organisationers bankkonton, vilket innebar ett visst krångel. Framförallt innebar det att varje gång vi behövde använde pengarna var vi tvugna att gå genom ytterligare en ekonomigrupp. Det hade absolut varit en fördel att ha ett eget bankkonto, som vi själva kunde hantera.

Det har också inneburit att vi behövt redovisa både till ett par sponsorer och till hjälporganisationerna, vad pengarna gått till. Det slutade med mycket pappersarbete (och mycket kaffe).

Lägerdonationer

På lägret hade vi även arrangerat en donationskassa, som var helt frivillig att donera till. Det fanns dock en rekommenderad summa på 200 SEK/20 EUR per dag, som gick till maten (som serverades flera gånger per dag tack vare det fantastiska köksteamet <3), till att hålla lägret upplyst på natten, handtvättfat och toaletter, och möjlighet för alla att ladda sina mobiltelefoner. Information om detta fanns även utskrivet på hemsidan och gick ut i sociala medier. Främst höll donationskassan hus i infotältet, men den var även ute och skramlade ett par gånger, i stöddemonstrationen och vid matkön. Det fanns ett swish-nummer på en av skyltarna samt en burk där lägerdeltagarna kunde lämna både svenska pengar och euro. På plats fanns även alltid minst en person med ansvar för lägerkassan.


Träningar

Climate Justice Programme

Här samarbetade vi med gruppen Climate Justice Programme som planerade och höll träningar i civil olydnad.

Antal träningar

Vi bestämde oss för att anordna träningar på olika orter innan lägret för att se till att folk kom förberedda. Eftersom inte alla kunde delta i dem (om de inte bodde på de orter där vi erbjöd träningar) höll vi även två träningar under fredagskvällen dagen innan aktionen, på plats i lägret. Det var dock regnigt och mörkt när dessa träningar hölls så optimalt enligt oss vore om fler hade haft möjlighet att delta i träningar i förväg.


Aktion 

Strategiska beslut

Detta var den grupp som hade mest att säga till om gällande hur Folk mot fossilgas faktiskt skulle bli. De gjorde många strategiska överväganden, inklusive vilken risknivå aktionen låg på (juridiskt för de som deltog) och hur det faktiska regeringsbeslutet bäst kunde påverkas.

Detta var gruppen som ansvarade för att människor i aktionen (i aktionens olika sektioner, de så kallade “fingrarna”) skulle veta vart de tar vägen. Hur detta genomfördes, och hur detta koordinerades under dagen, kan vi inte dela med oss av på den här plattformen.

Aktionens utformning

På själva aktionsdagen samlades alla deltagare tidigt på morgon för att gemensamt avgå från lägret. Vid den första korsningen vek ett finger av för att blockera en sidoentré, medan resterande grupp fortsatte framåt. När gruppen nådde huvudentrén vek ännu ett finger av för att blockera denna och det sista fingret fortsatte för att blockera ännu en sidoentré. Under flera timmar hölls dessa blockader på plats.

Senare på förmiddagen avgick också ett demonstrationståg från lägret som gick fram och tilllbaka mellan alla blockaderna och hejade på de som satt vid entréerna. Under hela dagen fick de mat och förnödenheter utkört från lägret.

När läget ändrades och en ny väg öppnades bröt sig några från varje finger ut och formade ett sista finger för att blockera denna ny entré. Framåt kvällen avslutades aktionen och de fingret som var längst bort började vandra hemåt varpå varje finger längs vägen anslöt sig. Till slut var alla återigen samlade i ett stort tåg som anlände tillbaka till lägret, där firandet inleddes (se aktionsvideon längst ner på denna sida).


Välmående

Välmåendegruppens upplägg

Välmåendegruppen startades en bra bit in i det övriga arbetet med Folk Mot Fossilgas. Vi var en liten grupp som arbetade med att bygga upp strukturen för välmåendearbetet. Vi satte upp en plan för vilka stödfunktioner vi ville erbjuda aktivister under läger och aktion (se nedan), och sträckte ut våra händer efter volontärer som ville bemanna nödvändiga roller (se nedan) under lägret och aktionen.

Hur vi tänkte och arbetade…
… vems välmående?

Vi hade önskat att vi kunde arbeta med såväl internt som externt välmående, dvs erbjuda stödfunktioner för såväl organisatörerna som för alla de aktivister som anslöt sig till lägret och aktionen. Men pga begränsad tid och kapacitet insåg vi snabbt att vi skulle bli tvungna att fokusera på att stötta anslutande aktivister, och tyvärr inte skulle kunna ha någon större roll som stöd för organisatörer. Vi ångrar inte prioriteringen men upplevde starkt att vi hade behövt ha en syskongrupp som funnits till hands för hård slitande organisatörer. Vi vill därför uppmana grupper som läser detta att uppmärksamma vikten av bägge dessa uppgifter och att se till att ha två välmåendegrupper eller en grupp med kapacitet nog att ta sig an bägge delarna.

… vilken typ av välmående?

Vi såg det från start som väsentligt att arbeta med både fysiskt och mentalt välmående. Vi ville erbjuda aktivister stöd vid såväl sår som mensvärk och oro – allt för att hålla aktivisterna i gott skick för deras viktiga arbete.

Vi hade kunnat hålla stödfunktionerna för fysiskt och mentalt välmående separerade, men valde att inte göra så utan se “välmående” som en funktion med två ben (team som bestod av både sjuksköterskor och personer som erbjöd mentalt stöd). Vid större aktioner hade en separering eventuellt varit bättre, men i detta fall (och i den svenska kontexten där “mentalt välmående” ännu inte har den plats det förtjänar i många aktivisters föreställningsvärld) var det mycket fördelaktigt att slå ihop dem.

… välmående när?

Vi valde, utifrån kapacitet, att främst arbeta med aktivisternas välmående under själva lägret och aktionen och det var främst till det arbetet våra volontärer gick in och gjorde sitt fantastiska arbete. Men samtidigt hade vi en amibition om att kunna följa med aktivisterna även efter lägret/aktionen, dels genom att erbjuda workshops kring hållbar aktivism under lägret och dels genom att erbjuda samtalsstöd till aktivister som efter lägret/aktionen bar på upplevelser/funderingar de kände behov av att bolla med någon.

Vad välmåendegruppen erbjöd
I lägret:

Välmåendetältet

  • ett lugnt utrymme på lägerområdet där aktivister kan “landa”
  • bemannat från morgon till kväll med stödperson från välmåendeteamet, även under aktionen
  • första hjälpen-material, mensskydd, smärtstillande, osv
  • leksaker: spel, målarbok, färger osv

Workshops

Workshops under lägret, före och efter aktionen, om hur en kan förhålla sig till en aktion på ett hållbart sätt, samt om hållbar aktivism i bredare bemärkelse. 

I aktion:

Ett välmåendeteam, bestående av 2 sjuksköterskor och 2 personer på plats för att ge mentalt stöd, följde med varje finger (stor grupp) i aktionen, rustade med förstahjälpen-kit, filtar, vatten, snacks, mm.  

Efter aktion/läger:

Aktivister som under månaden efter aktionen kände behov av att prata med någon om vad de upplevt kunde maila välmåendegruppen och fick då möjlighet till ett telefonsamtal eller en träff.

Roller våra fantastiska volontärer fyllde <3
I lägret:
  • välmåendetältet: bemanna välmåendetäldet under 1-3 timmar och hjälpa aktivister som kommer dit med frågor/behov. Volontärerna fick instruktioner om hur de skulle bemöta aktivister, vilket material som fanns i tältet osv. 
  • workshops: grundmaterial till workshoparna hade tagits fram innan lägret, men facilitering av workshoparna sköttes av volontärer som fick fria händer att ta sig an det föreslagna materialet
  • presentation av välmåendegruppen: på lägrets stormöten i huvudtältet skötte volontärer att presentera vilket stöd aktivisterna kunde få av välmåendegruppen, i lägret och i aktionen.
I aktion:
  • sjuksköterskor – del av välmåendeteam ute i ett av fingrarna. Rustad med första hjälpen-material.
  • stödpersoner – del av välmåendeteam ute i ett av fingrarna. Rustad med filtar, snacks, kramar och lugna ord. Fokuserad på att se behov hos aktivisterna och i kontakt med lägret kring hur aktionen utvecklades och hur lägerteamet bäst supportade aktivisterna (när behövs vatten, mat, regnskydd osv)

Kunskapsdelning

Folk mot fossilgas har lärt många mycket. Massor av kompetens, erfarenheter och engagemang har förts vidare till olika kamper.

However. En trist lärdom vi bär med oss är att en hög nivå av anonymitet begränsar möjligheterna att diskutera och kunskapsdela efter en aktion. Vi som har en överblick och djupare insyn i strategierna bakom Folk mot fossilgas kan inte framträda i något sammanhang för att delge våra erfarenheter och lärdomar eller diskutera strategierna med andra för att fortsätta lära oss mera. I solidaritet med varandra och rörelsen kommer vi förbli anonyma. Därför är denna kunskapsbank vår främsta möjlighet att delge och förklara tankarna och arbetssätten bakom aktionen. Vi hoppas verkligen att ni som läst fått ut något av den.


Tack för oss

Som ni kan se var Folk mot fossilgas ett helt enormt projekt. Vi var hundratals som skapade det här tillsammans, helt ideellt. Aktionen blev lyckad på så många sätt och en lärdom på andra.

Våra varmaste tack till er alla, till oss själva, till varandra. Arbetet går vidare med än mera kärlek och kamp i bagaget. 

———————

———————

———————